Bettsan

Jag är en sån som älskar att planera saker. Och jag älskar även att hitta på saker. I tanken. Jag kan tänka att "oj fan vad kul att resa bort" "fara och hälsa på någon där" "köpa det där och tillslut göra det där".. Men när det väl kommer till kritan så är det inget utav det som jag verkligen vill göra. Jag gillar som mest att vara hemma, ta det lugnt och göra i princip ingenting.

Så fort som det börjas planera att nu ska det här göras OCH att någon annan faktiskt ska se till att det händer? shit. hjärtat slår i 100 slag/sekund. Jag blir så otroligt stressad bara av att veta om att jag måste lämna min trygghet här. jag blir rädd. Rädd för i princip allt som kan hända. Så många tankar som jag hinner tänka inom loppet av några minuter. Det kryper i kroppen, magen börja göra sig påmind om att jag faktiskt inte är så frisk och då kan jag inte alls fokusera på någonting annat.

Jag önskar att det kunde sluta vara såhär. Att jag bara kunde svara OK lets do this shit! Och bara göra allt som alla andra vill. Men jag skulle nog tro att jag får leva såhär för alltid.

Jag vet att det är löjligt. Men så är det. Det är så jag känner i princip jämt när något liiiiite större ska hända. Ja herre gud. Inte fan är jag som någon annan inte.